É atualmente falado por cerca de 30 pessoas na Suécia, ao longo do rio Piteälven, nas comunas de Arjeplog e Arvidsjaur, após o último falante da Noruega ter falecido em 2000. É considerada uma língua em risco de extinção, e está em curso um esforço de revitalização do idioma. As duas comunas suecas envolvidas fazem parte da ”zona administrativa de língua lapónica” (Förvaltningsområdet för samiska språket), onde existem direitos linguísticos reforçados para a minoria étnica dos lapões. [2][4]
Escrita
Tem uma ortografia própria desde 2019, usando o alfabeto latino, e dispõe desde 2019 de um dicionário com as regras ortográficas oficiais. [1]
Merrasáme Nordlándan sehkanin vuonagij ja láhppin sámegielav ja kultuvrav, valla ellosáme buorebut bisodin etjasa gielav ja kultuvrav. 1700-låge rájes mådde urrun Vuona bielen ja vessun enamus ednam ja mättse bargos ja guollimis. Muhtema li aj ellosujtujn Vuona bielen barggam, guohtomriektájn jala guohtomriekta dagá Svieriga bielen jage åsijn.
Bihtámsáme bájkke Vuonan lä suokana Bájddár, Oarjjelij-Bájddár, Meløy, Rødøy ja Sálavuobme, ja Fuosko ja Buvda åses. Svieriga bielen lä bidumsámegiella Árjepluove kommuvnan ságastuvvum. Svierjin såjhda li mådda tuvsán bidumsáme álmmatja. Dassta li utsemus 50 almmatja ma ain máhtti gielav sagastit. Váddes lä dehtet galles etjasijt nammadi bidumsábmen Vuonan, vädjá jurra de ålobu gå moadda tjuode.
Bidumsámegielan lä aktlagatjmärkka julevsámegielajn. Ubmemsámegiella lä veha etjálágátj. Bidumsámegielan ij lä ajn dåhkkidim tjállemvuohke. Dál li báhkogirjijn barggamin ja dat tjáleduvvuj julevsáme tjállemvuohkáj.
Pitesamisk område i Noreg blir rekna som kommunane Beiarn, Gildeskål, Meløy, Rødøy og Saltdal, samt delar av Fauske og Bodø.
På svensk side er pitesamisk språk i første rekke snakka i Arjeplog kommune. I Sverige er det kanskje eit par tusen med pitesamisk etnisitet, derav er det minst 50 som framleis meir eller mindre kan snakke språket. Det er vanskelig å vite kor mange som reknar seg som pitesamar i Noreg, det kan knapt vere meir enn eit par hundre.
Pitesamisk språk er i nær slekt med lulesamisk, noko fjernare med umesamisk. Pitesamisk har inga offisiell rettskriving, men det er no igang arbeid med å lage ei pitesamisk ordbok. Denne bygger på rettskrivingsprinsippa for lulesamisk.
I 1999 blei Sálto bihtesámi searvi / Salten pitesamiske forening oppretta. Foreninga har vore ei drivkraft i å etablere eit pitesamisk senter med namnet Duoddárá Ráffe (Viddas Fred) i den gamle lensmannsgarden på Dokmo i Beiarn. Sameforeininga har arrangert språkkurs i pitesamisk, med lærarar frå svensk side.
↑ abLars-Gunnar Larsson. «Samiska» (em sueco). Nationalencyklopedin ( Enciclopédia Nacional Sueca). Consultado em 22 de agosto de 2023
↑Marianne Hofman. «Pitesamiskans skriftspråk godkänt» (em sueco). arjeplognytt.se. Consultado em 23 de agosto de 2023. De orden upprepades åtskilliga gånger när pitesamiskans skriftspråk officiellt godkändes vid en ceremoni på Silvermuseet i Arjeplog.