Det finns en gammal tradition som berättar att den norske helgonkungen Sankt Olof på väg tillbaka till Norge någon gång under 1000-talet kristnade befolkningen i dåvarande "Ahsida"[1].
Helt naturligt fick den första kyrkan anknytning till helgonet som en Sankt Olofs kyrka. Den äldsta delen av den nuvarande kyrkan är sakristian som antas vara byggd under senare delen av 1100-talet. Det är däremot ovisst om dåvarande kyrkan var en trä- eller stenbyggnad. Det var inte ovanligt att även de medeltida träkyrkorna försågs med en sakristia av sten. Det befintliga långhuset byggdes under slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Det var av salkyrkotyp i likhet med Sjösås gamla kyrka.
Under 1600-talets slut genomgick kyrkan yttre och inre renoveringar, men den större ombyggnaden som gav kyrkan det utseende den har i dag ägde rum 1796–1803. Carl Fredrik Adelcrantz vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningar baserad på ett utkast av kyrkoherden Samuel Heurlin. Vapenhuset i väster ersattes av ett högt torn försett med en hjälmformad huv och en öppen lanternin krönt av ett kors. Själva långhuset förlängdes i öster med ett halvrunt kor. Kyrkklockorna som tidigare haft sin plats i en klockstapel flyttades till det nya kyrktornet.[2]
Inventarier
Altaruppsats av bildhuggaren Sven Segervall med centralmotiv: Nattvardens instiftelse flankerad av två rikt utskurna och med inskrifter försedda pelare . Pelarna kröns av Moses med lagens tavlor och Kristus som världshärskare. Altaruppsatsen anskaffades 1724 och skänktes till kyrkan av prosten Laurentius Algerus.
Två oljemålningar från 1845 av orgelbyggare Johannes Magnusson, Nässja med motiv :De vise männens tillbedjan av Jesusbarnet och Kristi nedertagande från korset.
Sluten bänkinredning från 1803.
Orgelläktare med rundat mittparti försett med målningar 1938 av konstnären Torsten Hjelm,Växjö
1968 byggdes en ny orgel av Olof Hammarberg, Göteborg. Orgeln är mekanisk. Orgeln har 23 stämmor.Den pampiga orgelfasaden med förgyllda akantusornament från 1761 har bevarats.
Medeltida altarskåp med Sankt Olof och Sankt Andreas
Triumfkrucifixet från sent 1400 eller tidigt 1500-tal
Pietà från sent 1400-tal
Kristus som smärtoman.Slutet av 1400-talet
Dopfunten
Referenser
Noter
^Åsedabygden 1958.Utgiven av Åseda Hembygds och fornminnesförening
^Åseda och Älghults kyrkor, Uppvidinge härad,Småland Band VI:1 av Anita Liepe.Sid 22-31
^Åseda och Älghults kyrkor, Uppvidinge härad,Småland Band VI:1 av Anita Liepe.Sid 35
^Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 286-287. Libris2413220
Kyrkobyggnader i Kronobergs län. Länsstyrelsen i Kronobergs län.1998 ISBN 91-89285-00-X
Kyrkobyggnader 1760–1860 Del 2 Småland och Öland .Utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl vitterhets historie och antikvitets akademin. Förlag: Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1993. ISBN 91-7192-821-9
Växjö stifts Hembygdskalender 1968. Uppvidinge kontrakt. Av Prosten Thore Bergdahl.
Åsedabygden 1958.Utgiven av Åseda Hembygds och fornminnesförening.