Övergångsmetaller eller övergångselement (även transitionsmetaller respektive transitionselement) är grundämnena i periodiska systemets mellersta del. Hittills känner man till 64 övergångselement, och alla är metaller.[1]
Beskrivning
Två något olika avgränsningar finns, en där grupp 3 till grupp 12 ingår, och en där grupp 3 till grupp 11 ingår. Den tidigare motsvarar d-blocket och f-blocket. Den senare definitionen används av IUPAC och motsvarar de element som bildar minst en jon med delvis fyllt underskal av d-elektroner. Grundämnena i grupp 12, zink, kadmium och kvicksilver, har fyllda d-elektrondelskal både i atom- och jonform och därmed egenskaper som delvis skiljer sig från de andra grundämnena i d-blocket. Det syntetiska grundämnet copernicium tillhör samma grupp och har troligtvis liknande egenskaper, men det har framställts i så små mängder och har så kort halveringstid att dessa inte har kunnat bestämmas i någon högre grad.
Grundämnena i f-blocket, lantanoider och aktinoider, kallas inre övergångselement. I dessa är det yttersta d-underskalet delvis fyllt, och det yttersta f-underskalet fylls stegvis när man rör sig åt höger i periodiska systemet. I de andra övergångselementen fylls det yttersta d-underskalet stegvis när man rör sig åt höger.
Övergångsmetaller bildar lätt komplex, och dessa har ofta kraftigt färgade föreningar.[2]
Övergångsmetallernas kemiska tecken och atomnummer