Området där Karlskoga stations- och brukssamhälle utvecklades tillhörde ursprungligen Karlskoga socken och var en bosättning vid Möckeln där fäbodar, kallade "Möckelns bodar" eller "Möckelsbodar" (mukrisbother), fanns. Dessa bodar användes av bönder från de gränsande socknarna Knista och Kvistbro, i Närke, för fiske i sjön. Vid kommunreformen 1862 inrättades Karlskoga landskommun och i kyrkligt avseende har Karlskoga tillhört församlingen med samma namn sedan 1583.
Karlskoga är förknippat med industriföretaget och vapentillverkaren Bofors. År 1970 hade Bofors nästan 10 000 anställda samtidigt som kommunens befolkning uppgick till cirka 40 000 invånare. Staden associeras även med uppfinnaren och nobelprisets stiftare, Alfred Nobel, som bodde på Björkborns herrgård mellan 1894 och 1896 som ägare till Bofors. Det var i Karlskoga som Alfred Nobels testamente undertecknades i tingshuset Karlshall i februari 1897, vilket blev en pusselbit i skapandet av det prestigefyllda priset.
Karlskoga hyser flera multinationella industriföretag, varav Saab Dynamics är det största sett till antalet anställda. Den mest populära idrotten i staden är ishockey. BIK Karlskoga är det främsta ishockeylaget i området och tävlar i Hockeyallsvenskan.
Området för Karlskoga socken kallades ursprungligen Bodaskogen, och vid sjön Möckeln låg fäbodar som kallades Möckelns bodar[7][8] (Myklesboda på gammalsvenska) och främst skall ha använts för fiske i sjön, tillhöriga bönderna i Knista och Kvistbro socknar. Namnet Karlskoga, i äldre tid stavat "Carlskoga", tillkom 1589 i samband med att hertig Karl, sedermera kung Karl IX gjorde ett besök i slutet av 1500-talet.
Det äldsta säkert dokumenterade källmaterialet om området går tillbaka till den 9 april 1268, vilket finns nedtecknat i ett testamente av lagmannen Höldo och hans maka Margareta.[9] I dokumentet förekommer stavningen "Mukrisbother".[10]
Kyrkby i Karlskoga socken blev Bregården, men denna by kom inte att namnge samhället eller järnvägsstationen då bebyggelsen började växa fram där utan istället kom sockennamnet att namnge bebyggelsen.[11]
1500- och 1600-talet
Enligt ett brev från hertig Karl 1583 avträddes Möckelnsbodars socken helt från Närke till Värmland. Enligt traditionen bildades Karlskoga församlings pastorat 1586[12] eftersom avståndet till kyrkoherden i Knista socken var för långt.[13] Från 1586 till 1626 tjänstgjorde Olaus Johannis Gestricius, även herr Olof på Möckelsbodar[14] och/eller herr Olof på Bodarne,[15] som kyrkoherde i Karlskoga. Han var den första i sin position.[16]
Den gamla gränsen mellan landskapen gick genom Letälven, Möckeln, Timsälven och Alkvettern, varvid den västra delen av nuvarande Karlskoga tillhörde Varnums sockens skogsbygd av Värmland och den östra delen "Möckelnsbodar" i Knista socken av Närke. Detta innebär att den nutida tätorten Karlskogas västra del hade legat i Värmland och dess östra del i Närke, om inte landskapsgränsen skjutits österut.[17]
Under början av 1500-talet var området glesbefolkat. Befolkningstillväxten tog fart först under 1580-talet när grupper började bosätta sig i området. Både människor från Närke och Södermanland tog mark i besittning. Aggerud, Backa, Bo, Bredgårdstorp, Bredgården, Brickegården, Sandviken och Stolpetorp märks bland de ursprungliga gårdarna som var upptagna före 1580-talet.[18]
I slutet av 1800-talet kom Boforsjärnbruk att bli Karlskoga sockens mest betydande, 1871 tillverkades den första kanonen där. Med tillkomsten av Nordvästra stambanan och Nora Bergslags Järnväg på 1870-talet började en industriort växa fram i kyrkans närhet.[11]
Alfred Nobel
Alfred Nobel spelar en viktig roll i Karlskogas historia som huvudägare till Bofors. Vid Björkborns herrgård, där Alfred Nobel bodde sina sista tre år i livet i Sverige, finns en uppfinnarverkstad för barn och Alfred Nobels laboratorium, vilket är en del av Nobelmuseet i Karlskoga.[21]
Alfred Nobel skrev sitt testamente gällande Nobelpriset medan han bodde i Karlskoga. Den 13 februari 1897 lagfors testamentet vid häradsrätten/tingshuset Karlshall.[22] Ordförande var Abraham Unger, och Nobels släktingar ifrågasatte häradsrättens beslut.[23] 1901 delades det första priset ut.
Karlskoga blir stad
För orten inrättades 26 juni 1885 i denna landskommunKarlskoga municipalsamhälle. 1940 ombildades landskommunen med municipalsamhället till Karlskoga stad. Kyrkbyn blev 1896 municipalsamhälle. Samhället fortsatte växa och under åren 1925–1939 ökade befolkningen kraftigt från 13 609 till 24 120 invånare.[24]
Efter en utredning 1934–1937 om ändrad organisationsform för municipalsamhället förordades att hela socknen inklusive municipalsamhället skulle ombildas till stad, vilket skedde vid årsskiftet 1939–1940.[24] Detta sammanföll med invigningen av Karlskoga stadshus vid Alfred Nobels torg.[25] Karlskoga den blev därmed den till ytan största staden i Sverige fram till 1948 då Kiruna blev stad. Då Karlskoga blev stad 1940 som Karlskoga stad stod valet mellan att kalla staden för Karlskoga eller Bofors. Samma år i december inträffade en av de värsta arbetsplatsolyckorna i Sverige vid AB Bofors Nobelkrut, explosionen i Björkborn, med elva döda.[26]
Under tiden som Karlskoga växte snabbt och Bofors nyrekryterade planerade man för 70 000 invånare, men befolkningstillväxten kom efter sig.[29] Optimistiska prognoser gjorde gällande att befolkningen före millennieskiftet skulle ha passerat 60 000 invånare,[30] men världsläget styrde in Karlskoga på en annan bana och en vändpunkt nåddes 1972 när befolkningen minskade.[30]
Staden drabbades hårt av neddragningarna inom försvarsindustrin på 1980- och 1990-talen. Kring 1970 bodde 40 000 människor i hela Karlskoga kommun och Bofors hade drygt 10 000 anställda.[32]Försvarsbeslutet 1987 skyndade på nedrustningen av industrierna i området och i dag är antalet anställda 2 000 och befolkningen har minskat med 10 000 sett över hela kommunen. Som en följd av sviktande efterfrågan revs 1 600 bostäder i Karlskoga.[33]
2000-talet
Under det tidiga 2000-talet fortsatte avvecklingen av industrin, vilket ledde till en viss stagnation i utvecklingen. Denna trend vände emellertid under det följande årtiondet. Näringslivet började expandera, inklusive försvarsindustrin,[34] följt av nybyggnation av bostäder.[35][36][37] I samband med Rysslands invasion av Ukraina blev Karlskogas industri en central del av det stöd som Sverige erbjöd Ukraina.[38] Enligt kommunstyrelsens ordförande, Tony Ring, var också försvarsbeslutet 2020 början på den återväxt som Karlskoga såg under 2020-talet.[39]
Geografi
Stadens centrala del är låglänt mellan rullstensåsen Rävåsen och Boåsberget, och sluttar mjukt mot Möckelns norra strand. I övriga delområden varierar höjdskillnaden. I sydväst, mellan bebyggelsen i sjönära läge och stadsdelarna Aggerud, Skranta och Stråningstorp, är höjdskillnaden påtaglig.
Regiongeografi
Karlskoga är beläget i Bergslagen, norr om sjön Möckelns strand, där den ursprungliga bebyggelsen sprider sig åt norr, väster och öster. Staden tillhör både Örebro län och landskapet Värmland,[40] vilket innebär en dubbel regional tillhörighet.
I Karlskoga tillkom nästintill alla parker och grönområden mellan åren 1940 och 1975. Det finns fem parker som har status som kulturpark. Kulturparkerna är Björkborns herrgårdspark, Tingshusparken, Ekmansdalen, Nobelparken och Frödingsparken.[43]Folkets park i Karlskoga brandhärjades och totalförstördes 2001.[44][45] Det finns också ett rekreationsområde utan status som kulturpark, Näset, eller Bregårdsnäset, vid sjön Möckeln, med flera idrottsföreningar representerade, såsom Bofors Kanotklubb, Karlskoga seglarklubb och Karlskoga yxkastarklubb.
Stadsbild
Stadslandskap
Karlskogas stadslandskap är relativt ung. Stora delar av staden uppfördes under andra halvan av 1900-talet. Karlskoga har ett oregelbundet gatunät.[47]
Under 1960- och 1970-talet genomfördes rivningsprojekt i Karlskoga. Den tidigare centrumgatan Ekmansbacken revs och köpcentrumet Kulan i kvarteret Råkan uppfördes.
Stadsdelar
Stadsdelarna har olika karaktärer och uppfördes under olika tidsperioder. Delar av områdena Baggängen (1960–1970),[49]Ekeby (1963)[50] och Sandviken uppförs som punkt- och höghusområden. I områdena Aggerud, Bråten, Karlberg och Stråningstorp finns småhus. Delar av Stråningstorp ingår i miljonprogrammet, men innan området var färdigbyggt avstannade byggandet eftersom staden snart fick ett bostadsöverskott.[51]
Persontrafik med tåg fanns i Karlskoga fram till 1966. Trafiken bedrevs av Nora Bergslags Järnväg och stannade vid Bofors station, öppnad 1874, därefter har man fortsatt med godstrafik.[55]Karlskoga station i centrala Karlskoga anlades 1901 och revs 1973.[56] Närmaste tågförbindelse för persontrafik finns i Degerfors, som har bussanslutning med centrala Karlskoga och Karlskoga busstation; dessutom finns planer på en järnvägsstation söder om handelsområdet Storängen på den planerade järnvägssträckningen Nobelbanan.[57][58]
Neddragningarna i försvarsindustrin har lett till att Karlskoga har ett mer diversifierat näringsliv och Bofors gamla lokaler är sedan början av 2000-talet åter fyllda med industriverksamhet. En stor del av Karlskogas industriföretag ägnar sig åt avancerad tillverkning och Karlskoga har som stad flest antal inregistrerade uppfinningar hos patentverket/capita.[källa behövs] Staden är också ingenjörtät.[65]
Putte i parken är en musikfestival som tidigare anordnades årligen i före detta Folkets Park. Från och med 2012 är dock den festivalen flyttad till Karlstad. Karlskoga Motorsportsvecka är ett återkommande evenemang som har i syfte att återta Karlskogas position som motorstad.[85] Karlskogafesten är ett återkommande evenemang, sedan 2005, som anordnas under Karlskoga Motorsportsvecka. Evenemanget arrangeras av Karlskoga kommun.[86]
Karlskoga föreningen Gôrskôj har årligen, sedan 1996, satt upp revy i Karlskoga. Gôrskôj uppträder i Musikpalatset som ligger vid Boåsberget på Bergrumsvägen 3 i centrala Karlskoga.[87]
Konst
Rådjursskulptur i Tingshusparken (till vänster) "Cirkelsegment" vid Karlskoga lasarett från 1974 av Göran Danielsson (till höger).
Konstarrangemang finns också att beskåda på olika offentliga platser runt om i Karlskoga tätort. Till exempel Cirkelsegment (1974) av Göran Danielsson, Rådjur (1954) av Arvid Knöppel och Morgon (1940) av Oscar Antonsson.[källa behövs] Och i Karlskoga finns Karlskoga konstförening sedan 1946.[89]
Konst runt Möckeln är ett årligt återkommande konstevenemang där konstnärer öppnar upp sina hem och ateljéer runt sjön Möckeln i kommunerna Degerfors och Karlskoga.[90]
Barn- och ungdomsförfattarna Anders Jacobsson och Sören Olsson förknippas också med Karlskoga och använder staden som inspiration för fiktiva karaktärer och platser, till exempel i "Berts dagbok", som utspelar sig i den påhittade staden Öreskoga.
Media
I Karlskoga fanns två lokala morgontidningar: Karlskoga Tidning och Karlskoga-Kuriren. 2011 köpte ägaren av Karlskoga Tidning, NWT-koncernen, Karlskoga-Kuriren,[97] och de två tidningarna har sedan dess haft gemensam redaktion men med två olika ledarsidor. Sedan 2020 har Karlskoga endast en tidning, Karlskoga Tidning Kuriren, efter en sammanslagning av de två förra.[98]
Det finns en lokal TV-Kanal, CTV (Carlskoga TV) som når till 14 000 hushåll i Karlskoga och dess närhet.[källa behövs] CTV började sina sändningar 1992 och är Sveriges äldsta kommersiella lokala TV-kanal.[källa behövs]Sveriges Television bevakade Karlskoga i Tvärsnytt.
Laget BIK Karlskoga (tidigare Bofors IK, IFK Bofors/Karlskoga IF och KB63), med Nobelhallen som hemarena, har spelat 16 säsonger i högsta serien.[101] Laget håller sig till hockeyallsvenskan. Det andra ishockeylaget i Karlskoga, KHC, spelar i division 2.[källa behövs]
På senare år har basebollaget Karlskoga Bats etablerat sig i absoluta toppen i Sverige och laget vann SM-guld 2007, 2010 och nu senast 2012. 2008 spelade Karlskoga Bats SM-final mot Stockholm som denna gång gick segrande ur striden. Karlskoga Bats blev också Svenska Junior-mästare 2005.[104]
Fotbollslaget KB Karlskoga har spelat 32 säsonger i näst högsta serien.[105] I södra Karlskoga har Karlskoga sportklubb (KSK) sin hemarena. Damfotbollslaget Rävåsens IK bildades 1941 och spelar i Division 1 Mellersta.
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
^ [ab] Leyler, Lars Emil (1946). Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund - Glimtar ur Karlskoga stads och Bergslags historia. Stockholm: Svenska stadsmonografier. sid. 60–97