Dessa står för ca 80% av proteinerna i komjölk och för mellan 20% och 45% av proteinerna i människomjölk.[2] Fårmjölk och buffelmjölk har ett högre kaseininnehåll än andra sorters mjölk, medan människomjölk är ovanligt kaseinfattig.[3]
Kasein, framställt av surgjord skummjölk, används som livsmedelsprotein i bland annat charkuterier[1] och som kosttillskott.[4] Det förekommer att människor är allergiska mot mjölkprotein, och de måste undvika alla livsmedel som innehåller mjölk eller kaseinprodukter. Detta är inte detsamma som laktosintolerans.[5]
Byggnader
Kasein används också i lim och som bindemedel eller emulgator i tempera- och kalkfärger.[6] Under 1980-talet blev många hus "sjuka" på grund av kaseinhaltigt flytspackel som avgav giftiga gaser efter att kaseinet hade reagerat med fukten i otillräckligt torkade betonggolv.[7]
Ett område som råkade ut för detta är bostadsområdet Dalen utanför Stockholm där kaseinhaltiga flytspackel användes vid uppförandet av husen. Man mätte upp höga halter av ammoniak, men även 2-etylhexanol fanns i inomhusluften. Samtliga 1 500 lägenheter i området har blivit sanerade.[8]
^Kunz, C; Lönnerdal, B (1990). ”Human-milk proteins: analysis of casein and casein subunits by anion-exchange chromatography, gel electrophoresis, and specific staining methods”. Am. J. Clin. Nutr. 51 (1): sid. 37–46. doi:10.1093/ajcn/51.1.37. PMID 1688683.
^Robinson, Richard K., red (2002). Dairy Microbiology Handbook: The Microbiology of Milk and Milk Products (3rd). Wiley-Interscience. Sid. 3. ISBN 9780471385967.
^Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 274