Kungariket Montenegro utropades av Knjaz Nikola (Nikola I) i Cetinje den 28 augusti 1910.
Balkankrigen (1912 – 1913) blev början till kungarikets upplösning. Montenegro gjorde territoriella vinningar genom att dela på Sandžak med Serbien den 30 maj 1913. Detta visade sig dock vara till skada, då det betydde att ett territorium införlivades utan att stora delar av befolkningen kände någon enighet med Montenegro. Dessutom fick man lämna den nyss intagna staden Shkodra till Albanien på stormakternas begäran, fastän Montenegro redan offrat 10 000 liv på att ta staden från det Osmanska rikets (Albanien) soldater ledda av Esad Pasha.
Den 20 juli 1917 skrevs Korfudeklarationen på; om Montenegros enande med Serbien. Den 26 november 1918 förklarades Montenegro enat med Serbien. Nikola I stödde återförening med Serbien för att bilda en stor serbisk stat för alla serber men hamnade i konflikt med Kung Alexander som var regent i Serbien. Oenigheten handlade om vem som skulle styra det nya kungariket. Nikola I avsattes och gick i exil.