Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

	Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Departement	Försvarsdepartementet
Organisationstyp	statlig förvaltningsmyndighet
Ledning	enrådighetsmyndighet
Säte	Karlstad
Organisationsnr	202100-5984
Föregångare	Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket, Styrelsen för psykologiskt försvar
Inrättad	1 januari 2009
Generaldirektör	Charlotte Petri Gornitzka
Budget	1,2 miljarder SEK (2019)
Antal anställda	~1 300
Instruktion	SFS 2008:1002 (lagen.nu)
Webbplats	www.msb.se

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Försvarsdepartementet och tillhör ministern för civilt försvars ansvarsområde.

Allmänt

Myndighetens centralförråd i Kristinehamn, del av före detta Kristinehamns garnison

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ansvarar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka, kris, krig eller krigsfara.^[1] Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen.^[2] MSB bildades den 1 januari 2009 genom att delar ur Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar sammanfördes till en myndighet.

Organisation

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har huvudkontor i Karlstad, kontor i Solna och Kristinehamn samt skolor i Rosersberg, Sandö och Revinge.

Verksamhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska hjälpa den offentliga sektorn, privata företag, föreningar och privatpersoner med information inför en eventuell krishändelse och bidra till förebyggande av sådana händelser. Myndigheten samlar också in information om tidigare kriser för att utröna vad som gick bra och vad som gick mindre bra, samt vad som skulle kunna ha gjorts bättre. En revisionsbesiktning görs i syfte att utvärdera och garantera säkerheten för allmänhet och anställda inom en organisation.^[3] Om en allvarlig olycka eller kris skulle inträffa, ska myndigheten stödja samordningen av den samlade konsekvenshanteringen. Arbetet omfattar allt från små olyckor i vardagen till stora katastrofer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. MSB genomför dessutom insatser i andra länder. Till dessa rekryteras personal från olika yrkesgrupper. ^[4] Myndigheten bedriver utbildningsverksamhet i sina två skolor i Revinge och på Sandö samt för skorstensfejare i Rosersberg.

Förstärkningsresurser

Myndigheten har ett antal förstärkningsresurser som kan ställas till förfogande när kommunens och regionens egna resurser inte räcker till vid en olycka, kris eller annan större händelse.^[5]

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har förstärkningsresurser för:^[6]

skogsbrand
översvämning
strandnära oljeutsläpp
CBRN
NUSAR, urban sök och räddning
FSOL, samverkan och ledning
HNS, värdlandsstöd
SNAM, Svenska nationella ambulansflyget
Stödstyrkan, för att bistå personer med hemvist i Sverige som drabbas av en allvarlig händelse utomlands.

Internationell medverkan i katastrofbekämpning i Sverige

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är den verksamhet i Sverige som kan avropa tjänster från andra länder inom Europeiska unionen genom Centret för samordning av katastrofberedskap (engelska: Emergency Response Coordination Centre, ERCC) inom EU.

Viktigt meddelande till allmänheten

"Viktigt meddelande till allmänheten", tyfon inspelat i Stockholm, 2017-03-06.

MSB har i uppgift att förvalta och utveckla tekniken bakom systemet för utomhusvarning (Viktigt meddelande till allmänheten, VMA) och meddelar föreskrifter på området. Därutöver är myndighetens roll i VMA-systemet reglerad i olika avtal och överenskommelser mellan systemets aktörer.^[7] Signalen Viktigt meddelande, populärt kallad Hesa Fredrik), testas fyra gånger per år, första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00. Information ges i Sveriges Radios samtliga radiokanaler strax före detta klockslag och när provet är avslutat. En sju sekunder lång ton ljuder och följs av en 14 sekunders paus, sedan ny ton, ny paus och så vidare under två minuter. Efter en paus på 90 sekunder hörs sedan den 30 sekunder långa "faran över"-signalen.

Provtillfällena initieras av lokala räddningstjänster, vilka kan fjärrstyra utrustningen från brandstationer men även från skyddade beredskapsanläggningar.

Krisberedskapsveckan

För att stärka krisberedskapen och förbättra riskkommunikationen anordnade MSB en krisberedskapsvecka för första gången 2017. Kampanjen syftar till att fler privatpersoner reflekterar över hur de kan lösa vardagen vid en samhällskris (kris och krig), att fler privatpersoner skaffar sig en hemberedskap och att utveckla den lokala riskkommunikationen.^[8] MSB har producerat ett särskilt informationsmaterial som de aktörer som deltar i kampanjen kan använda. Inför och under krisberedskapsveckan 2018 producerade och distribuerade MSB, på regeringens uppdrag, en ny upplaga av skriften Om kriget kommer.^[9]^[10]

Forskning kring religiös extremism

I slutet av år 2016 inledde myndigheten förstudier kring islamistiskt inflytande i Sverige.^[11] Uppdraget gavs till Magnus Norell och levererade rapporten Muslimska brödraskapet i Sverige fyra veckor efter förordnandet. Rapporten fick omfattande kritik, bland annat 20-talet forskare som beskrev den som bristfällig och ovetenskaplig med ett konspiratoriskt språkbruk.^[12]^[13] MSB har valt att inte gå vidare med rapporten och avslutar Norells forskaruppdrag. Myndigheten avser även framöver ta fram nya rapporter kring islamisk terrorism.^[14]

Efter sommaren 2017 fortsatte informationsinhämtning i frågan om muslimsk extremism och islamisk terrorism genom två studier där den ena delen utgör en granskning av Muslimska Brödraskapet i Sverige och leds av Aje Carlbom vid Malmö Högskola, den andra en granskning av salafistiska jihadister, som leddes av Magnus Ranstorp vid Försvarshögkolan. Budgeten för studierna är 1,75 miljoner kronor.^[15]

Genusforskning

Mellan 2009 och 2018 satsade MSB 21 miljoner SEK på genusteoretiska studier inom samhällssäkerhet, vilket för perioden motsvarade 1,9% av forskningsbudgeten.^[16] 2017 satsade MSB 10 miljoner SEK på genusteoretiska studier på "maktrelationer" inom området krishantering.^[17]

I maj 2019 lanserade myndigheten sin MSB Gender Equality Toolkit, som enligt myndigheten är ett "uppslagsverk med praktiska tips, råd och exempel på hur ett jämställdhetsperspektiv kan integreras i olika arbetsområden inom krishantering och fredsfrämjande arbete". Publikationen riktade sig till personal i internationella uppdrag som ej är experter på jämställdhet.^[18]

År 2020 nominerades MSB till Jämställdhetspriset av Forum Jämställdhet för ”MSB har under den senaste tioårsperioden successivt utvecklats till att bli en ledande och starkt efterfrågad aktör för att tillföra ett jämställdhets- och genusperspektiv på hanteringen av kriser, katastrofer och återuppbyggnad runt om i världen.”.^[19]

Generaldirektörer

2009–2017: Helena Lindberg ^[a]
2018–2021: Dan Eliasson ^[b]
2021–2021: Camilla Asp ^[c]
2021– : Charlotte Petri Gornitzka ^[d]

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Helena Lindberg var myndighetens första generaldirektör vid bildandet i januari 2009. Hon avgick i mars 2017, då hon i februari föreslogs av konstitutionsutskottet som ny riksrevisor.^[20]
^ Dan Eliasson tillträdde som generaldirektör i januari 2018 och avgick den 6 januari 2021.^[21]
^ Camilla Asp var överdirektör och vikarierande generaldirektör från den 7 januari 2021 till den 9 december 2021.^[22]
^ Charlotte Petri Gornitzka utsågs av regeringen den 30 september 2021 till generaldirektör och tillträdde sin tjänsten den 10 december 2021.^[23]