År 1902 invigdes Styrsö Hafsbads restaurant, efter ritningar av Sven Steen. Anläggningen brändes 1969 ner av brandkåren.[5]
Etymologi
Namnet Styrsö är tidigast belagt i Valdemar Sejrsjordebok från 1200-talet och skrevs ”Styrisø”, med betydelsen styrir (skeppsbefälhavare) i fornnordisk sjömilitär organisation.[6] Öarna under Styrsö socken hade benämningen ”Öijarna” 1550, ”Öijerne” 1685, men även ”Söröjorna” 1713.[7]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Styrsö/Styrsö och Donsö 1960–2020[8]
^ [abc] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
^Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 23 januari 2017.[källa från Wikidata]
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
^Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
^Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 53
^Göteborg, Svenska Turist Föreningens landskapsserie 1978 s.308, professor Hugo Karlsson
^Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 119
Danbratt, Folke; Odenvik Nathan (1966). Styrsö socken: ur dess historia från forntid till nutid. Styrsö: Styrsö kommun. Libris720346
Danbratt, Folke; Odenvik Nathan (1993). Styrsö socken: ur dess historia från forntid till nutid. Källförteckning, notapparat, ortnamnsregister samt förkortningsförklaringar utarbetade för boken Styrsö socken. [Styrsö]: [Styrsö hembygdsfören.]. Libris720347
Fhager, Henry (1983). Styrsö: skärgårdens historia. [Donsö]: [Förf.]. Libris578522
Landelius, Otto Robert (1924). Styrsö: forntidsbilder och nutidsliv : några anteckningar. Göteborg: Wettergren & Kerber. Libris1486330
Sjöholm, Carina (2002). Moderna skärgårdsbor i gammal kultur. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; 73. Uddevalla: Bohusläns museums förl. Libris8707564. ISBN 91-7686-185-6 S. 75-100.
Sjölander, Anna (2003). En slånkes val: en studie av utflyttade storstadsbor på Styrsö. Göteborg: Etnologiska institutionen. Libris10945691
Andersson Stina, red (1983). Styrsö: från istid till nutid : kulturminne, naturområde. Göteborg: Göteborgs arkeologiska mus. Libris7749504. ISBN 91-85488-03-8
Eckerstein Ylva, red (2000). Översiktsplan för Göteborg. Styrsö : lokalt program. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris3088658