Västmanlands läns valkrets
Västmanlands läns valkrets är vid valen till den svenska riksdagen en särskild valkrets.
Mandatantal
Vid det första valet till enkammarriksdagen hade valkretsen nio fasta mandat, ett antal som förblev oförändrat åtminstone till 1994. I valet 2006 hade valkretsen åtta fasta mandat. Antalet utjämningsmandat har varierat mellan två 1970, tre 1973, noll 1976, två 1979–1985, ett 1988 och två 1991–1994. I valet 2006 hade valkretsen ett utjämningsmandat.
Inför 2006 års val ändrades valkretsindelningen genom att Heby kommun överfördes från Västmanlands läns valkrets till Uppsala läns valkrets.[1]
Ledamöter i enkammarriksdagen (ej komplett lista)
1971–1973
1974–1975/76
1976/77–1978/79
1979/80–1981/82
1982/83–1984/85
1985/86–1987/88
1988/89–1990/91
1991/92–1993/94
1994/95–1997/98
- Marie Wilén, c
- Kerstin Heinemann, fp
- Karin Falkmer, m
- Tomas Högström, m
- Margareta Israelsson, s
- Lena Hjelm-Wallén, s
- Göran Magnusson, s
- Berit Oscarsson, s
- Paavo Vallius, s
- Sven-Erik Österberg, s
- Tanja Linderborg, v
1998/99–2001/02
- Kerstin Heinemann, fp[4]
- Magnus Jacobsson, kd[4]
- Karin Falkmer, m[4]
- Tomas Högström, m[4]
- Lena Hjelm-Wallén, s[4] (statsråd)
- Margareta Israelsson, s[4]
- Göran Magnusson, s[4]
- Mariann Ytterberg, s[4]
- Sven-Erik Österberg, s[4]
- Tanja Linderborg, v[4]
2002/03–2005/06
- Jörgen Johansson, c[5]
- Kerstin Heinemann, fp[5]
- Torsten Lindström, kd[5]
- Tomas Högström, m[5]
- Margareta Israelsson, s[5]
- Göran Magnusson, s[5]
- Paavo Vallius, s[5]
- Mariann Ytterberg, s[5]
- Sven-Erik Österberg, s[5]
- Stig Henriksson, v[5] (30/9 2002)
2006/07–2009/10
2010/11–2013/14
- Roger Haddad, FP[7]
- Staffan Anger, M[7]
- Åsa Coenraads, M[7]
- Jessica Polfjärd, M[7]
- Agneta Luttropp, MP[7]
- Pia Nilsson, S[7]
- Olle Thorell, S[7]
- Anna Wallén, S[7]
- Sven-Erik Österberg, S[7]
- Margareta Sandstedt, SD[7]
- Kent Persson, V[7]
2014/15–2017/18
- Roger Haddad, FP/L[8]
- Åsa Coenraads, M[8]
- Jessica Polfjärd, M[8]
- Lars Eriksson, S[8]
- Pia Nilsson, S[8]
- Olle Thorell, S[8]
- Anna Wallén, S[8]
- Åsa Eriksson, S (ersättare för Anna Wallén 9/10 2017–30/4 2018)
- Stefan Jakobsson, SD[8]
- Jonas Åkerlund, SD[8]
- Stig Henriksson, V[8] (2014/15–31/10 2017)
2018/19–2021/22
2022/23–2025/26
Tvåkammarriksdagen
Första kammaren
Under tvåkammarriksdagen var Västmanlands län en egen valkrets till första kammaren vid valen 1866–1919. Antalet mandat var från början tre, men höjdes från och med 1876 till fyra. Från och med förstakammarvalet 1921 tillhörde länet Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets vid förstakammarvalen. I september 1909 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[11]
Riksdagsledamöter i första kammaren
1867–1911 (successivt förnyade mandat)
1912–1915
1916–lagtima riksmötet 1919
Urtima riksmötet 1919–1921
Andra kammaren
Vid valen till andra kammaren var länet ursprungligen uppdelat i ett antal olika valkretsar. Landsbygden bestod vid valen 1866–1908 av fyra valkretsar: Västmanlands södra domsagas valkrets, Västmanlands västra domsagas valkrets, Västmanlands norra domsagas valkrets och Västmanlands östra domsagas valkrets, alla med var sitt mandat. Städernas valkretsindelning varierade under samma period. Vid valet 1866 var de indelade i Västerås, Köpings och Enköpings valkrets samt Arboga och Sala valkrets, men vid valet 1878 övergick Enköping (hela tiden beläget i Uppsala län) till Stockholms läns stadsvalkrets och de båda andra bildade Västerås och Köpings valkrets. Från och med 1896 bröts residensstaden ut och bildade Västerås stads valkrets medan Köping överfördes till Köpings, Nora, Lindesbergs och Enköpings valkrets.
Ovanstående indelning bestod till och med valet 1908, men vid införandet av proportionellt valsystem i 1911 års val gjordes en total valkretsreform som innebar att hela länet (städer och landsbygd) indelades i två valkretsar: Västmanlands läns västra valkrets och Västmanlands läns östra valkrets med tre mandat vardera. Vid riksdagsvalet 1921 slogs dessa samman till en gemensam valkrets för hela länet vid andrakammarvalen. Denna valkretsindelning bestod fram till dess att tvåkammarsystemet avskaffades.
Riksdagsledamöter i andra kammaren
1922–1924
1925–1928
1929–1932
1933–1936
1937–1940
1941–1944
1945–1948
1949–1952
1953–1956
1957–första riksmötet 1958
Andra riksmötet 1958–1960
1961–1964
1965–1968
1969–1970
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 409
- Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 294
Noter
- ^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988 Arkiverad 4 februari 2023 hämtat från the Wayback Machine., läst 3 maj 2010
- ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014 Arkiverad 4 februari 2023 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 november 2017
- ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
- ^ [a b c d e f g h i j] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 28 juli 2022.
- ^ [a b c d e f g h i j] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 juni 2022.
- ^ [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 6 juni 2022.
- ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 26 maj 2022.
- ^ [a b c d e f g h i j] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 18 maj 2022.
- ^ [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 9 maj 2022.
- ^ [a b c d e f g h] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 30 oktober 2022.
- ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 sida 62 i pdf:en
|
|